Patellofemoral smärtsyndrom (Runners Knee)

Vad är Patellofemoral smärtsyndrom?

Patellofemoral smärtsyndrom (PFP ​​syndrom) är smärta i och runt knäskålen (patella). PFP syndrom kallas också "löparens knä".

Vila och övningar som sträcker och stärker höfter och ben kan hjälpa PFP syndrom att bli bättre.

Vad orsakar PFP -syndrom?

Patellofemoral (uttalas:peh-tel-oh-FEM-er-ul) smärtsyndrom är en överanvändningsstörning. Dessa händer när någon gör samma rörelser som stressar knäet om och om igen.

Vid PFP -syndrom, upprepad böjning och rätning av knäet betonar knäskålen. Det är vanligast hos idrottare.

Vissa personer med PFP -syndrom har en knäskål som ligger i linje med lårbenet (lårbenet). Knäskålen kan komma ur linjen, eller vicka när det rör sig längs lårbenet, på grund av muskelsvaghet, trauma, eller ett annat problem. Om detta händer, knäskålen glider inte smidigt över lårbenet när knäet böjer sig och räcker ut. Knäskålen skadas och detta orsakar smärta vid PFP -syndrom.

Vem får PFP -syndrom?

Patellofemoral smärtsyndrom händer vanligtvis hos personer som gör sport som involverar mycket knäböjning och uträtning, som att springa, cykla, och skidåkning. Det kan också hända människor, särskilt unga kvinnor, som inte gör mycket sport.

PFP -syndrom är vanligare hos kvinnor och händer oftast hos tonåringar och unga vuxna.

Strama eller svaga benmuskler eller platta fötter kan göra någon mer benägen att få PFP -syndrom.

Vilka är tecknen och symtomen på PFP -syndrom?

Patellofemoral smärtsyndrom orsakar smärta under och runt knäet. Smärtan blir ofta värre när jag går, knäböjande, huk, gå upp eller ner för trappor, eller springer. Det kan också göra ont efter att ha suttit med ett böjt knä länge, som i en lång biltur eller på en biograf.

Vissa personer med PFP -syndrom känner att de "poppar" eller knarrar efter att ha stått upp från sittande eller när de går upp eller ner för trappor.

Hur diagnostiseras PFP -syndrom?

För att diagnostisera patellofemoral smärtsyndrom, vårdgivare:

  • fråga om fysiska aktiviteter
  • gör ett prov

Vanligtvis behövs inga tester. Ibland beställer sjukvården en röntgen- eller annan bildstudie för att kontrollera om det finns andra knäproblem.

Hur behandlas PFP -syndrom?

Någon med patellofemoral smärtsyndrom måste begränsa eller helt undvika aktiviteter som orsakar smärta. Ibland är en förändring av träningen allt som behövs. Till exempel, någon som vanligtvis springer kullar för att träna kan försöka springa på en lägenhet, mjuk yta istället.

En person som har svår smärta eller smärta som stör aktivitet (t.ex. om det orsakar slapphet) måste vila knäet tills smärtan är bättre.

För smärta:

  • Lägg is eller en kall förpackning på knäet var 1-2 timmar i 15 minuter i taget. Lägg en tunn handduk mellan isen och huden för att skydda den från kylan.
  • Du kan ta ibuprofen (Advil, Motrin, eller butiksvarumärke) eller naproxen (Aleve, Naprosyn, eller butiksmärke). Följ anvisningarna som följer med medicinen för hur mycket du ska ta och hur ofta. Ta inte detta läkemedel längre än cirka 2-3 veckor.

En viktig del av behandlingen för PFP -syndrom är att förbättra styrkan och flexibiliteten i benen, höfter, och kärnmuskler. Vårdgivare rekommenderar vanligtvis att gå till en fysioterapeut för att göra en träningsplan som hjälper. Planen kan omfatta stretching, knäböj, plankor, utfall, och andra övningar som förbättrar styrka och flexibilitet i benen och höfterna.

Vårdgivaren kan också rekommendera:

  • ett knästöd
  • tejpning av knäet
  • speciella skoskär

Det händer inte så ofta, men ibland behövs kirurgi för PFP -syndrom.

Kan någon med PFP -syndrom spela sport?

De flesta personer med PFP -syndrom måste stänga av eller stoppa sporten en tid. Följ vårdgivarens instruktioner om när det är säkert för dig att gå tillbaka till sport. Detta är vanligtvis när:

  • Höft, ben, och kärnstyrkan är nästan normal.
  • Flexibilitet, särskilt i hamstringmuskeln, har förbättrats.
  • Det finns ingen smärta med vardagliga aktiviteter, som att gå och gå upp/ner för trappor.
  • Eventuell smärta med aktivitet är mycket mild och försvinner inom några minuter efter att aktiviteten startat.

Blickar framåt

Det kan ta månader till år innan symtomen från PFP -syndromet blir bättre. Att följa en träningsplan som ges av vårdgivaren eller sjukgymnasten kan hjälpa knäet att läka.

För att minska stressen på knäna efter läkning, idrottare bör:

  • Värm upp och sträck dig innan du springer eller andra sporter.
  • Håll en hälsosam vikt.
  • Använd stödjande löparskor och byt dem ofta.
  • Kör på mjukt, plana ytor (t.ex. gräs, smuts, eller ett syntetiskt spår med en mjukare yta).
  • Öka intensiteten på träningen långsamt.
  • Använd skoinsatser eller ett knäskydd, om vårdgivaren rekommenderar det.

Previous:

Next:

SkönhetSjukdomMagenKultur NöjeHälsaLiv