Bakom kulisserna för smörgåsgenerationen
Ibland kommer sorg med en sida av bacon.
Min pappa dog på en fredagskväll tre månader till dagen efter att vi fick reda på att han hade lungcancer i stadium IV. Det var en dag då ett kapitel i mitt liv tog slut – det som inkluderade att köra pappa till och från daglig behandling och ett nytt kapitel i mitt liv började – livet utan min hejarklack, min pappa.
Nästa morgon berättade min man och jag för vår sexåring att hans pappa hade dött. Han var tyst först, sedan började han – som de flesta sexåringar, antar jag – göra grimaser och bete sig fånigt för att lindra det tafatta i ögonblicket. Så jag gjorde nästa sak som var vettig för mig – jag lagade frukost.
Jag drog ut ägg, bacon, korv och hash browns ur kylen och började laga mat. Jag var utsvulten, eftersom dagen innan var fylld av timmar på intensiven och lite tid och lust till mat. Nu behövde jag något att göra. Jag var hungrig och jag ville trösta min son och min familj med något normalt:frukost. När vi satte oss vid bordet var vår snart fyraåriga dotter uppe och vår son frågade oss om vi skulle berätta för henne. Min man och jag utbytte blickar och sa till honom att vi skulle vänta till efter frukost, vilket han snabbt påminde oss om att vi pratar och delar vid måltiden. Jisses, jag hatar när mina egna ord kommer flygande ur mina barns munnar på rätt sätt.
Så vi förklarade ännu en gång om pappa. Åtminstone när äggen var uppätna var det värsta av pappas död över – jag, vi, hade berättat för barnen.
Mer än tre månader har gått sedan den lördagsmorgonen, men mycket har förändrats. Vi har flyttat ut mamma från deras hus på 40+ år till en lägenhet som ligger närmare oss, vilket är till hjälp eftersom hon inte längre kör bil.
Det har varit en kamp sedan, låt oss inse det, jag var aldrig så nära min mamma - absolut inte som om jag var nära pappa. Jag säger hela tiden till mig själv att ge det tid. Ta ett djupt andetag när hon är passiv-aggressiv. Ge henne tid att sörja och anpassa sig till sitt nya liv. Och ge mig själv tid att anpassa mig och lära mig att hantera min andra åldrande förälder.
Den här berättelsen kommer att belysa lite om hur jag lyckas vara den bästa mamman i världen, en sörjande men ändå plikttrogen dotter och en klok och omtänksam hustru – allt samtidigt som jag jobbar med att bygga upp min frilansande skribentverksamhet, ledar min mamma till hennes möten och försöker hålla mitt liv balanserade.
Välkommen till smörgåsgenerationen!
-
Vad säger du när barnen du tittar på ofta är gnälliga, krävande eller samarbetsvilliga? Det kan vara ett känsligt ämne med vissa föräldrar, som kan bli defensiva om sina barn. Känner du igen dessa 7 tecken på att ditt barn är en brat? Vi frågade vå -
Oavsett om du är en förälder som firar början på ett nytt år med din familj (du klarade det!) eller en barnvakt som umgås med några coola barn den 31 december, ser nyårsafton annorlunda ut när du spenderar den hemma med barn — och det är inte dåligt. -
När Sara Cantwell, en mamma till tvillingpojkar från San Francisco, och hennes man anställde sin första barnskötare, släppte de henne samma vecka, efter att barnskötaren upprepade gånger var sen. Det innebar att familjen nästan var tvungen att gå til
